Om detta och mycket mer rapporterar Jacinta i sitt marsbrev.

Mars 2010

Hej igen allihop!

Nu har vi mycket snö och vårvinter här i Stockholm. Nere i Kampi ya Moto är det betydligt varmare – och det HAR regnat! Så det finns vatten i tankarna. Så nu slipper personalen köpa vatten en period. Och det fortsätter att regna, faktiskt alldeles lagom mycket. Har vi tur så kommer grönsakerna och frukterna att växa och frodas, det blir ett bra tillskott till maten.

Men däremot har vi inte lyckats få igång någon borrning efter vatten än. Jag får väl fortsätta säga som jag alltid har sagt: Jag tror inte på rinnande vatten eller elektricitet förrän det verkligen finns där!
Så ni som läste Aftonbladets söndagsbilaga, tro inte på vad som stod i en av bildtexterna. Där skrev de att det finns vatten och el på barnhemmet numera, men det finns det inte. Intervjun finns förresten här på hemsidan, om du vill läsa så klicka på Artiklar. Men där står fler fel,  som att jag skulle ha 220 barnhemsbarn. De är fortfarande ”bara” 72 stycken. Alla de fina bilderna från barnhemmet är tagna av Eva Wernlid när hon var nere på barnhemmet i fjol.

Det är ganska lugnt på barnhemmet just nu. När det inte är något speciellt på gång så ringer jag en gång i veckan och kollar hur de har det och ger råd om de undrar över något. Då talar jag endera med Ruth eller Sammy – de är syskon och det är de två som har huvudansvaret när jag inte är där. Ibland talar jag också med Maraggio, som är vår socialarbetare. (Alla barnhem i Kenya måste ha en socialarbetare.)
Under några dagar i februari besökte den kenyanska journalisten Shiku Steve barnhemmet tillsammans med tre kamrater. De bjöd bland annat på en Alla hjärtans dag-tårta. Och nu ska Shiku springa maraton och på det sättet samla pengar till barnhemmet. Hennes brev där hon beskriver mera hur det går till finns här på hemsidan.

Barnen mår bra. Nu har barnhemmet 14 barn på high shool, sedan fyra till blivit så stora att de börjat första klass i high school (ungefär motsvarande svenska gymnasiet, fast de går där fyra år). Det är Jane, Beatrice och Joseph som går i samma skola och så Peter, som kom till en pojkskola. Det är bra skolor, internatskolor båda två.
Men det blir dyrare när barnen börjar high school. Terminsavgiften är på ungefär 1 100 svenska kronor. Och så måste man köpa toagrejer, madrasser, böcker och allt möjligt annat till dem. Den här gången gick det på ungefär 2 000 kronor. Det är väldigt mycket pengar i Kenya. Man kan jämföra med att rektorn, som har bäst lön på barnhemmet, har 1 200 kronor i månaden.

Sedan sist så har jag varit nere på Viskadalens folkhögskola i Borås och berättat om barnhemmet. Där bakar en av lärarna, Gunnel Karlsson, ”brunnskaka” för barnhemmet. Det är en chokladrulltårta som de säljer och drar in mycket pengar på till barnhemmet. (Om du klickar på Stödgrupper och sedan Viskadalens folkhögskola kan du läsa mer om brunnskakan.)

De har också börjat tillverka och sälja en ”brunns-bag” av kaffepåsar. Det låter kanske lite konstigt, men de är riktigt fina! Jag är så stolt över Gunnel på Viskadalen, det är hon som fixar allt det där. De har till och med en speciell Brunnsdag en gång i veckan, varje gång de har kurser för utomstående. Då berättar de om barnhemmet och ofta så ger kursdeltagarna lite pengar till barnhemmet.

Och så håller vi på att förbereda tioårsjubileet som vi ska ha den sjunde augusti på barnhemmet. Men det kommer ni att få höra mer av framöver!

Tack för alla bidrag som ni lämnar till barnhemmet – och ha det jättebra i vårsolen

önskar Jacinta